Om fosfor
Tar vårt samhälle fosforutmaningen tillräckligt seriöst?
Fosfor är ett grundämne, P i det periodiska systemet. Det är ett viktigt näringsämne som allt levande är beroende av. Utan fosfor inget liv. Vi människor får i oss ungefär 2 gram fosfor per dag. Att fosfor är ett grundämne innebär att fosfor inte kan brytas ned, och inte framställas syntetiskt. Fosfor är dessutom en ändlig resurs, forskarna talar om ”peak fosfor”. Idag återförs inte fosfor i tillräcklig grad. Istället hamnar alltför mycket fosfor i t ex Östersjön där det skapar övergödning.
Fångar vi in fosfor för att kunna återföra till kretsloppet, eller “renar” vi bara bort det, eller ännu värre: ”sopar vi bara problemet under mattan” så att det inte syns – och låtsas att ”markretention” är detsamma som ”rening” och att övergödningen inte är ett väsentligt problem?
En reflektion: Vissa människor verkar tycka att klimatförändringarna är någon annans problem. ”Mitt lilla bidrag för att minska CO2-utsläppen är så små så jag överlåter problemet till någon annan – politikerna, grannarna…” Är det samma attityd vi ser för fosforutmaningen?
Läs mer här om skillnaden mellan Fångst, Rening och Retention
Majoriteten av världens fosforreserver finns i form av fosforhaltig malm, det man brukar benämna ”brytbara råfosfattillgångar”. Bortsett från de miljömässiga problemen med brytning av råfosfat så kan det konstateras att dessa fosforreserver finns i länder som inte kan betraktas som politiskt stabila demokratier. Den övervägande delen av den nybrutna fosfor som importeras till västvärlden kommer från Marocko/Västsahara.
Olika sätt att återföra fosfor
Den mesta fosforn återförs idag inte alls. Den fosfor som återförs kan återföras antingen i form av gödsel eller komposterade grödor som sprids i jordbruket. Andra sätt är att sprida slam eller rötrester från avloppsreningsverk. Denna fosfor har i de allra flesta fall kemfällts (fällningskemikalier tillsätts avloppsvattnet varvid fosforn fälls ut och blandas med slammet). Endast c:a 30% av slammet från svenska avloppsreningsverk sprids. Även om en del reningsverk arbetar med att förbättra slamkvaliteten (”Revaq”) så finns det fortfarande en hel del oönskade och t.o.m. okända substanser i detta slam, då vattnet som kommer till reningsverket innehåller inte bara det ursprungliga hushållsspillvatnnet, utan också vatten som runnit via gatubrunnar, industriellt avlopp mm, mm. På senare tid har man talat om att bränna slam för att istället sprida fosfor som extraherats under askan, men detta är inte okomplicerat då man normalt vill utvinna biogas ur avloppsslammet och då brinner det inte utan stora tillsatser av annan energi).
Polonite-filter är ett realistiskt alternativ till ovan. Och sitter filtret direkt efter huvudreningssteget så kommer inget annat än det relativt ”rena” hushållsavloppet att passera genom filtret. Ett mättat Polonite-filter är dessutom väldigt enkelt att sprida på åkermark. På detta sätt uppnås en fosforåtervinning på 90%.
* Source: G. Renman, Z. Brogowski, Characterisation of Opoka, Polish Journal of Environmental Studies, Vol. 13, No. 1, 2004